Lär dig förstå, ta hand om och omfamna din hud bättre.
En början i att lära känna din hud kan vara att ”bryta ner” vad som påverkar huden i olika kategorier dvs. olika saker som här har huden som gemensamt uttryck.
Kategorier som årstider, mat, dryck, hudvårdsprodukter, stress, vårt psyke & andlighet.
Dessa kategorier pågår parallellt med varandra hela tiden men att lära känna dem var och en för sig kan vara värdefullt för förstå hudens språk och uttryck.
Det är spännande att börja förstå olika delar/kategorier i livet som påverkar vår hud.
Vi börjar med att enkelt lära känna själva huden, dess uppbyggnad & funktion både fysiologiskt men även holistiskt och komplementärt.
SJÄLVA HUDEN
Hudens uppbyggnad.
Huden är ett av kroppens största organ, c:a 1.8-2 kvm stor och väger mellan 3-5 kg. Tjockleken på huden varierar beroende på var den sitter.
Hudens primära funktioner, i sig själv, är att skydda människans inre miljö, förhindra uttorkning och vara en förlängning av våra nervsystem genom att läsa av den yttre miljön.
Några viktiga funktioner:
– Skydda underliggande vävnader.
– Behålla viktiga vätskor i kroppens vävnader.
– Ge vattenavstötande skydd genom hudens talgkörtlar.
– Reglera kroppens temperatur genom att kyla kroppen vid värme och behålla värme vid kyla. Huden talgkörtlar och underhudsfett skyddar vid kyla, svettning svalkar vid värme.
– Ge skydd åt invärtes organ mot skadliga strålar, sol tex.
– Ge ett skydd mot skadliga bakterier, virus, microorganismer och kemikalier av mer giftig karaktär, läs vanlig hudvård (bland annat).
– Skydda mot mekaniskt trauma genom ständig nybildning av hudens olika cellskikt
– Vara ett sinnesorgan som identifierar och känner igen smärta, hetta, köld, tryck, klåda och mjuk helande beröring.
– Vara ett avgiftande utsöndringsorgan – hudens njurfunktion.
– Vara ett andningsorgan – hudens lungfunktion.
– Vara ett sinnesorgan kopplat till balansen
Hudens olika skikt.
Subcutis – Underhuden
Underhuden är hudens djupaste skikt och börjar cirka 1-5 mm under hudytan. Det översta skiktet är fettceller och lite längre ner kommer fettceller som omges av lucker fibrös bindväv. Den luckra fibrösa bindväven innehåller mycket vävnadsvätska och är därför ett betydande vattenförråd. Subcutis har egen lymfvätska som skall cirkulera fritt och friskt i ”vattenförrådet” men drabbas lätt av inflammationer, stagnation och stopp vilket kan leda till smärta, vätskeansamling, celluliter med mera.
Dermis/Corium/Cutis – Läderhuden
Läderhuden är mellan 0,5 – 3 mm tjock och uppbyggd av relativt glest liggande celler – kollagen, elastin, reticulin som är s.k. hudens mer fasta bindväv. I detta skikt finns rikligt med nerver, 5 olika typer, hårsäckar, hårsäcksmuskler, talgkörtlar, svettkörtlar och doftkörtlar vilka alla påverkar huden och då speciellt det yttersta skiktet. Vidare finns här ett kapillärsystem som försörjer läder- och överhudens första skikt med vatten, näring och syre via blodet. Parallellt med kapillärerna finns lymfbanorna vars uppgift är att transportera bort slaggprodukter från cellerna och blodet.
Epidermis – Överhuden
Överhuden är 0,05 – 0,1 mm tunt och består av 5 olika celltyper vars uppgift är att bilda en skyddsyta mot omvärlden. För att kunna uppehålla denna funktion så har celltyperna sina speciella egenskaper t.ex. melanocyter i det första lagrets övre del som producerar pigment. De 3 första lagren i överhuden består mest av vatten, äggviteämne, fetter, kolhydrater och utgörs av så kallat ”levande vävnad”. Överhudens yttersta skikt består av så kallat ”döda” cellager och innehåller mycket lite, om alls, vatten.
Stratum corneum – Fettsyramanteln/Hornlagret
I fettsyramanteln hittar vi en mycket speciell blandning av talg, svett, döda keratiniserade hudceller, protein, urinsyra med mera. Detta ytskikt är designat att vara vår yttersta barriär mot mikroorganismer, bakterier, virus, kemikalier och andra farliga ämnen och är det skikt som blir mest skadat och rubbat vid ständig tvättning med alkaliska tvålar. Det tar stratum corneum 4-5 timmar att reparera och pH-balansera sig efter pH-ovänlig tvåltvätt.
Vägarna in i huden.
Huden är ett av kroppens största organ/organsystem, c:a 1.8 – 2 kvm stor och full av öppningar mot den yttre världen.
Hudens upptagningsförmåga av ämnen utifrån skiljer sig beroende på var på kroppen man är likaså om huden är skadad, inflammerad, irriterad, nyrakad, nyvaxad och liknande. Rent dermatologiskt så anser man att hårbotten och pannan är två områden som tar upp ämnen utifrån stort och snabbt. Men man måste även räkna in hur ofta man lägger/smörjer något på huden, vilket molekyl/nanokaraktär ämnet har, karaktären av ingredienser i produkten. Om ett ämne, kemikalie, framgångsrikt tar sig igenom hudens yttersta skikt har den en god chans att absorberas upp av blodcirkulationen och den lymfatiska cirkulationen.
Vägar rakt in i hudens och hårbottens olika skikt;
– I och mellan hudens yttersta cellhudskikt, stratum corneum
– Rakt ner i hårsäcken och in i talgkörteln som ansluter till hårsäcken.
– Svettkörtlar finns i stor mängd av på hudytan, har man tvättat sönder huden så finns risk att vattenlösliga ämnen tar sig in här och skapar irritation.
– Talgkörtlar finns över hela hudytan förutom handflator, fotsulor och läppar. Det finns mycket talgkörtlar i ansiktet, halsen, runt bröstkorgen och i hårbotten.
– Doftkörtlar har vi så lite av så där är risken mindre men dock ska man tänka på att de finns på de områden där vi gärna sprayar parfym, bakom örat, mellan och under brösten t.ex.
Hudens funktion ur ett komplementärt/alternativt synsätt.
En enkel beskrivning av hur man ser på huden och dess funktioner ur ett annorlunda perspektiv. Uppfattningen av huden kan variera från disciplin till disciplin, det vill säga varje läkekonst, skolmedicin eller terapi bottnar i en eller flera människors uppfattning, erfarenheter och teorier vad gäller huden och dess uttryck.
Hudens njurfunktion.
Huden kallas för den 3:e njuren. Njurfunktionen i huden skall vara en avlastande funktion för ett av kroppens mer lättstressade organsystem: njurarna. Vi ska kunna svettas och transportera bort ”avfall och slagg” via huden. Likaså skall regelbunden svettning ”skola” svettkörtlarna att ha en effektiv ”recycling” av mineraler som finns i svetten.
Hudens lungfunktion.
Huden andas hela tiden, våra ögon likaså. För att huden ska kunna andas så krävs det att huden inte är tilltäppt av ämnen som hindrar syreupptag och uttransport av gammalt syre. Täpper vi till huden så ”kväver” vi sakta huden och underliggande vävnader. Likaså kan överdriven tvättning av huden med uttorkande tvålar hämma hudens andning. Har vi en nedsatt lungfunktion av t.ex. astma, allergier, rökning, skador på lungorna så är det viktigt att hudens andning är så bra den kan vara.
Hudens sinnesfunktion.
I huden finns sinnesreceptorer som skall registrera och signalera vad som händer på hudens yttersta skikt. Vi kommunicerar med vår yttre värld via huden och tar emot hudinformation 24/7 som t.ex. att byxan är för trång, att det kliar på halsen, att det blir varmt och för ont vid brännskada, att tårna är kalla.
Huden har blivit intressant inom psykologin/psykiatrin där man bl.a. pratar om ”psychodermatology” och ”hudjaget” som då helt klart har en koppling mellan sinnesintryck, tankar, känslor och emotioner vilket då påverkar huden.
Hudens immunförsvar.
Hudens allra yttersta skikt består främst av döda hudceller, talg och svett. Denna något udda cocktail skapar ett mycket viktigt skydd och immunförsvar på huden. Den yttersta hudens miljö ska ha ett surt pH-värde och befrämja goda bakterier och stöta bort det som kan skada huden. En sund frisk hud ger möjlighet till en frisk inre miljö. Det är därför av yttersta vikt att inte ”störa” hudens försvar med ämnen som rubbar vår allra yttersta fysisk miljö. Att tvätta sig med alkaliska tvålar är en rubbning som tar flera timmar att återställa vilket kan, på sikt, ge en stressad, torr och känslig hud.
Huden som näringsupptagningsorgan.
Huden äter! Det du smörjer på huden kommer till större eller mindre del in i kroppen. Idag använder sig skolmedicinen och produkttillverkare av ”hudmedicin” av plåster med nikotin/hormoner/smärtlindring osv, gele´med antiinflammatorisk effekt med mera. Huden har blivit en intressant transportör av medicinska ämnen som då slipper belasta mage/tarm och på så sätt minska biverkningar. Inom örtmedicinen från äldre tid till idag använder man örter i omslag, inpackningar, bad och dylikt för att lindra värk, smärta, stelhet, blödningar med mera. Aromaterapins helande effekt med eteriska oljor i olika ”bärare” vänder många av sina terapeutiska behandlingar mot huden och hudens fenomenala förmåga att ta upp både olja/fett och eterisk olja. Hela Spa-konceptet bygger på osmosen mellan salter, tång, alger, leror och huden.
De produkter som kommer i kontakt med huden varje dag torde alltså till viss del tar upp av huden och transporteras in i kroppen.
Huden och leverns samarbete.
Hudens och leverns nära samarbete blir tydligt när levern är stressad och trött. Levern är kroppens största och viktigaste avgiftande organ, den ska filtrera, sortera, klippa isär och transportera ut toxiner, hormoner, bryta ner fett, filtrera restprodukter till tarmen och njurarna, lagra vitaminer och mineraler med mycket mer. Levern processar allt vi äter, dricker, andas och tar upp genom huden. Allt…..
Om levern är trött och stressad, inte orkar eller kan göra sitt ”jobb” så det bildas/laddas på ”gifter/ämnen” i blodbanorna, gifter/ämnen som då kan via diffusion alltså att gifter/ämnen flyttas längre ut från kapillärer till en större och mindre viktig yta – här huden.
Huden kan då uppvisa, ofta efter längre tid, hudproblem som inflammation, eksem, klåda, färgförändringar, spruckna små blodkärl, ansamlingar av små till större leverfläckar.
Huden är en spännande värld att lära känna.
Vi syns därinne! ;))
Lena
